Episode 17 - Now It Is Starting For Real!
Adriannas perspektiv:
Jag kollade på klockan. Kunde jag inte få komma ut snart? Jag mådde bra. Plötsligt slog det mig att jag inte berättat för Louis att jag sett min mamma när vi var där ute. Jag suckade. Jag får väl göra det sen. En sköterska kom in i rummet.
- Hur mår du? Frågade hon.
Gah, jag hatade den där frågan.
- Bara bra. Har ni internet här? Frågade jag.
Hon nickade. Mumlade något med att det var gratis internetuppkopling. Jag tog upp min dator, som Niall hämtat till mig för någon vecka sen. Jag öpnnade den och loggade in på min blogg. Jag såg att statestiken höjt med 250 läsare. WOW! Jag stirrade länge på statestiken. Innan jag började kolla alla kommentarer. Jag log svagt. Sedan tog jag upp nytt inlägg:
Hejsan kära blogg och bloggläsare!
Vet att det var ett tag sen jag upptaderade, men har verkligen haft fullt upp. För det första så har jag varit med min bästa vän Zayn och min kusin Niall och mina andra kära vänner Liam, Harry och Louis. Sedan har jag även medverkat i både ChrisBrown och Neyo's nya låtar. Let me love you är NeYo's och Dont wake me up med Chris Brown. Längtar verkligen tills de släppt! Låtarna har ju kommit ut men tyvärr inte musikvideosarna. Men jag antar att de gör det snart.
Det har varit super kuul att jobba tillsammans med dessa underbara killar!
Sedan vill jag bara passa på att säga att jag var i en bilolycka med min.. vän.. Vi båda skadade oss allvarligt och jag har legat i koma i två månader. Men jag mår bra. Jag mår faktiskt toppen! Jag har redat ut en massa drama och äckelskit med en gammal vän så det känns underbart!
Hur är det mer då? Såg nyss att statestiken har höjts, är verkligen jätte glad! Tack så himla mycket! Jag lovar att det blir bättre upptadering såfort jag kommer ut från sjukhuset.
Puss på er!
Jag avslutade det så och tryckte sedan på spara och publicera. Sedan kollade jag lite på facebook, twitter och sedan stängde jag av datorn. Jag tog upp mobilen och kollade instagram. Sedan la jag mig ner igen och somnade nog rätt så fort.
Tre dagar senare:
Jag var äntligen ute från sjukhuset. Jag hade aldrig gillat sjukhus särskillt mycket. Jag har berättat för Louis att jag träffat min mamma. Han hade gapat och sedan dragit in mig i sin famn. Jag satt vid frukostbordet och åt frukost medans jag tänkte på allt som hade hänt. Skolan skulle snart börja igen. Men det var långt kvar, ca en månad om inte mer. Jag kände hur min mobil började vibbrera. Jag tog upp den ur fickan och kollade länge på skärmen
From: LOUIS (My love)
Jag måste prata med dig. Jag saknar dig! Kan du komma hit? xx
To: LOUIS (My love)
Ja, absolut! Jag är där om en timme. Saknar dig med! xx
Jag reste mig upp, och fixade mig. Jag var klar på 30 minuter. Jag satte på mig mina skor och min skinnjacka innan jag gick ut. Jag satte mig på bussen och tog upp min telefon. Jag loggade in på bloggen. Kollade lite kommentarer och statestiken innan jag började skriva.
Hej alla!
Sitter just nu på busen och bloggar från telefonen. Jag ska till Louis och Harryss om ett tag. Blir förmodligen filmkväll med grabbarna, like usully. Inte mig emot. Haha. Men, ja, jag har inte så mycket att skriva. Hoppas er dag blir lika bra som min! Puss
Jag såg att bussen stannade och det var min station. Jag skyndade mig ut och gick sedan mot killarna port. Jag gick in och ringde på dörren. Jag möttes av två varma blåa ögon.
Kommentarer
Trackback
