One direction novellblogg

Jag hörde pianospel på övervåningen. Harry, Niall, Liam och Zayn var ute. De hade vaknat tidigt och gått till gymmet. Jag hade inte lyckats vakna, så de hade gått utan mig. Jag reste mig upp och sög upp för trapporna. Jag missade lite av början men jag ansträngde mig för att höra vad hon sa.

 

 

 

Jag stod nu vid dörrkarmen och lyssnade. Hon vände sig hastigt om.

- Står du och tjuvlyssnar?

Jag flinade och blev lite smått generad.

- Ja, erkände jag.

- Varför?

- Jag hade glömt bort att du sjöng som en ängel. Dansar du fortfarande?

Jag såg hennes kinder bli röda. Jag skrattade högt inombords. Chris hade aldrig fått henne att bli såhär generad.

 

Jag stirrade på honom. Jag bryr mig ju om honom. Lägg ner isdrottningsrollen. Jag reste mig upp och drog fram en CD från min bokhylla.

- Ja, jag pluggade danslinje i LA.

- Ja jag hörde det. Niall berättade det.

- Har Niall berättat att jag funderar på att skaffa bostad och söka gymnasie här i London?

Han stirrade på mig.

- Herregud det är ju skit bra! Sa han.

Han kom snabbt emot mig och kramade om mig. Jag tryckte bort honom till en början. Han stirrade på mig och tittade ner. Jag matade in CDn i datorn. Sedan kände jag mig bara taskig.

- Förlåt, mummlade jag.

Han nickade och försökte sig på att krama mig igen. Den här gången lät jag honom göra det. Vi stod där ett tag. Tills vi hörde dörren på undervåningen öppnas och slås igen. Jag hörde grabbarna på under våningen. Jag släppte greppet.

- Släpp inte taget! mummlade han mot mitt hår. 

Han gick snabbt mot dörren. Låste och kom emot mig igen. Han log det där speciella leendet. Det leendet som fick mina knän att vika sig. Jag stirrade på hans läppar. De där läpparna. Som jag hade kysst så många gånger. Jag kollade upp i hans ögon. 

- Vem var låten till?

Jag stirrade på honom. Jag visste inte svaret själv. Inte förren han tog ett stort steg, han la sina armar runt min midja och tryckte mig närmare. Jag tittade upp på honom. Mötte hans blick. Och plötsligt förstod jag. Jag hade alltid älskat Louis, mina känslor hade aldrig avtagit! Låtarna som jag gjort  var till honom. Varför jag umgåts så mycket med Chris var ju naturligtvis för att försöka glömma bort Louis! Jag insåg att han väntade på svar. Jag fick hoppas på det bästa. Det här kanske var ännu en lek för honom, men just nu behöver jag bara känna hans läppar mot mina. Jag tryckte mina läppar mot honom. Kyssen var underbar! Jag antar att han hade saknat mig lika mycket som jag saknat honom. För kyssen blev allt mer intensivare. Det slutade med att jag satt på min byrolåda med benen isär och han stor mellan de och kysste mig.

- Louis! ropade Zayn.

Vi hoppade i sär. Jag sprang in i det egna badrummet jag hade, och jag hörde Louis stänga min dörr och gå ut till grabbarna. Jag fixade till frisyren lite innan jag gick ut.